familjenkenneastrom.blogg.se

Jag vet vem det var som nallade ur påskägget...! 😊

och GLAD PÅSK önskar familjen Kenne-Åström!

var när Alma insåg att kompisarna både hade studsmatta och gungor i trädgården! Vilken lycka!
Lycka för mig var att få spendera en eftermiddag med en av mina äldsta och bästaste vänner ❤.

har både idag och igår fått utlopp för sin kreativitet på Myllan, Visbys öppna förskola. Mycket uppskattat!
Uppskattat var också dagens lilla shoppingtur för mamman, alldeles för dig själv. 😊
Vi har det fint här på Gotland.

... eftermiddagslur.
Alma har lite försprång men det finns ju å andra sidan inte mycket som är bättre än att lägga dig intill det finaste som finns och bara lyssna till hennes rofyllda andetag.
Mys ❤.

OK. Jag har brutit ihop. Och jag är på väg upp igen. Nog för att jag fortfarande gråter när jag försöker äta, men som ni kan se ser jag iaf bättre ut nu... 😁 Jag känner mig så klart piggare också!

Idag fokuserar jag på det positiva. Vi har haft ett härligt möte idag med en fotograf... Tror vi är på gång att få till något riktigt bra där...! 😊 Sen har jag precis packat stora resväskan, för om några timmar flyger jag och Almisen till mamma/mormor på Gotland. Det ska bli mysigt!

Förhoppningsvis handlar nästa blogginlägg om minsta smärta i munnen och mer kärlek, glädje och energi till livet, som vanligt. Vi ses på Gotland!

som sitter ensamma vid middagsbordet just nu? Här på Nymbergs väg är 2/3 väldigt upptagna med att leka koja nämligen.

Ja, då åkte man på nästa käftsmäll. Vaknade i morse med hela munnen full av blåsor. Har fruktansvärt ont och kan inte äta. Läkarna tror (det är ett evigt gissande nu med alls mina märkliga symtom!) att det är en sekundär reaktion på min kraftiga infektion. Ingen medicin som hjälper, bara att vänta på läkning. Är så jäkla less på detta.
Ledsen att jag gnäller men detta är skit och en sv anledningarna till att jag inte orkar vara pigg och social just nu. Jag svarar snart i telefon igen...
Håll tummarna att detta går över snabbt och att det är bra sen.

Alma är i alla fall nöjd med att hälsa på morfar på torpet. Här kan man mata kossorna med morötter och äta äpplen i vasken. Vilken lycka.

...eller hur ska jag uttrycka mig...
Jag har förvisso överlevt men sedan i måndags natt har jag varit riktigt dålig.
Min kropp har protesterat mot något ingen läkare tycks förstå men symtomen har inte varit snälla kan jag berätta. Så dålig som jag var i tisdags var jag inte ens när jag fick det värsta cellgiftet i Frankrike.
Har nu repat mig något men är framför allt fortfarande väldigt svullen i ansiktet och har en ordentlig infektion jag får behandling för. Detta känns om möjligt ännu mer trist eftersom jag på sistone känt mig så bra. Men men, jag bryter ihop, och kommer igen. Som vanligt. Skam den som ger sig.

Istället för ytterligare en skräckbild (snälla kommentarer ni ger mig ändå! ❤) så får Alma som vanligt stå för motivet. Fler än jag som har svårt att få hem sitt barn från dagis...? Ska bara busa färdigt först. Typ. 😁

ännu en ögonoperation med lokalbedövning idag. Hua, det är inget vidare. Men nu ska lilla ögat förhoppningsvis bli mindre irriterat.
Det är ingen vacker syn direkt...

Finnes: Ett hobbyrum från 1962.
Sökes: Ett rum att umgås och leva i a la 2013.
Nu börjar vi.

Men vinter är i alla fall otroligt vackert.
iPhonekameran gör inte riktigt bilden rättvisa tyvärr men jag har verkligen en magisk vintertavla att titta på genom mina fönster...

Jag och Alma spenderade eftermiddagen hos "gammelmormor Svea och Smilla". Det är en riktig höjdare tycker Alma. Förutom att hon får leka med gamla leksaker som jag lekte med som liten (!!) får hon mata och klappa Smilla. Lycka. Idag gick vi dock steget längre och Alma fick så ut med Smilla. Och hålla själv i kopplet. Oj oj oj. Det var en stolt tjej som utbrast "Det är min Smilla".
Sötnos, det blir ingen egen hund för dig men det är ju för väl att du har en gammelmormor som har världens finaste Smilla till låns.

Renoveringen är återupptagen.
Nu ska det sista fixas i källaren 😊.
Pappa var förste hantverkare när vi var i fjällen och gjorde ett superfint jobb. Numera är golvet i gästrummet/hallen mörkt grått, listerna vita, barstolarna svarta, trappkanterna målade och trappräcket målat! Se själva vad fint det blev!
Sedan vi kom hem har Daniel "fritid" ändrats. Från (lätt ångestladdad) Vasaloppsträning till mer lustfylld renovering. Klinkerstrappan är numera ett minne blott och den är nu klädd med svart "pluppmatta".
I tisdags tömde jag rummet nere (sånär på soffor och ett extremt tjock TV som i princip är omöjlig att rubba! ) och till helgen kör vi operation utrivning. Bort med allt på väggar och golv! Blir spännande att se hur detta ska sluta...
Jag håller er givetvis uppdaterade! 😊

Vad hände?
Var det inte typ vår igår?
Hm.

Premiär för eftermiddagskaffet på vår altan! Här är det helt LJUVLIGT!
Dags att börja kolla på utemöbler tror jag bestämt... 😊

Typiskt att däcka i soffan redan efter låt två...
Får skylla på att det varit en lång resa idag.
Mamma lär ge mig en fullständig rapport imorgon oavsett och dessutom kommer hon att spela en hel del av de där låtarna högt på radion framöver...!

Hoppas ni alla får en fin mellokväll!
Puss och kram från Alma

Nu lämnar vi härliga fjällen för härliga (??) Höganäs.
Vi ses om närmare 75 mil.
Förhoppningsvis är det lite varmare hemma...

Och vi njuter av härliga carvingsvängar och skönt sug i magen.
Och varandras sällskap förstås.

Tror knappt det kan bli bättre än såhär.
I alla fall begär jag inte mer.
En och en halv timme för mig själv i superfina pister (och så off pisten under liften när jag tappade vanten förstås! 😊) på morgonen.
En dotter som helt plötsligt kom på att hon ville åka skidor MED skidor på förmiddagen.
En eftermiddag tillsammans alla tre, fylld av skidåkning, pulkaåkning och många skratt 😍.
Hade kameran med i eftermiddag, men de bilderna får ni vänta på tills vi kommer hem...
Tills dess bjussar iPhonen på dessa...

On my own.
Nu blir det åka av!

Kan härmed avlägga en glädjande rapport.
Först och främst, för nu är jag egoistisk, JAG har åkt skidor idag. Och det går BRA. Vi kan väl säga så här att för ett år sen trodde jag nog snarare att jag aldrig skulle kunna åka skidor igen... Men å andra sidan har jag ju aldrig slutat kämpa. Och tro. Lite belöning har jag fått idag. 😊

Alma har också gjort framsteg idag. Hon fortsätter att tycka det är kul med rullbandet och hon åker nu glatt ner för backen mellan benen på mig- men bara på pjäxorna! Jag satte på henne skidorna vid två tillfällen och då skrek hon i högan sky! Inte riktigt i mål ännu kan man säga... Att leka på lekplatsen är däremot väldigt roligt! 😄

Idag har vi stått inför lite olika utmaningar i den här familjen! Daniel åker ju Vasaloppet och är i skrivande stund i Eldris, dvs bara sista milen kvar! Ser ut att klara sig under 10 h vilket ju är toppen! Min duktiga älskling! ❤
Gudarna ska veta att nattens uppladdning inte varit optimal då Alma av någon outgrundlig anledning inte alls kunde sova. Hon har sovit max 4 h och sannolikt har jag och Daniel sovit ännu mindre...
Min utmaning bestod således i att introducera skidåkning för en trött 2,5-åring med mycket bestämda åsikter... Att få på kläder och komma ut i bilen var första pärsen. Och att få henne att ens tänka sig att prova ut utrustning krävdes en hel del mammalist kan man säga... Vid något tillfälle kände jag att jag hellre hade åkt Vasaloppet!

Till slut fick vi i alla fall ordning på grejorna och kunde vara ute och leka i snön. Skidorna provade hon inte, men jag tänker inte pusha, om hon vill finns det utrustning. Hon tyckte i alla fall att liften var väldigt rolig! Ett första steg mot skidåkning tycker mamman!

Nu har hon sovit middag i närmare 3 h, och även mamman fick sig en liten lur så förhoppningsvis ska kvällen fortlöpa lite smidigare...

KRAM till er alla från Sälen

Har dagen redan kommit då jag inte längre får ha mina kläder i fred?
Tydligen...! 😍