Bakslag
Jag har verkligen lärt mig att inte tro på att "nu kommer allting att bli bra" bara för att något funkar (låter kanske lite pessimistiskt men det är faktiskt bara realistiskt) utan istället är jag alltid väldigt glad och tacksam när det kommer bra dagar.
Faktum är ju att det har varit en del sådana den sista veckan i alla fall men så kom fredagen....
Smärta i lår, höger knä och vad kryper på mig. Det är precis så att jag lyckas hämta hem Alma. Kvällen är hemsk men natten blir ännu värre. Är vaken från 00.30 och trots att jag provar allt jag har i medicinväg minskar det inte. Smärtorna är värre än när Alma föddes (nu vet en del av er vad det handlar om....)
På morgonen kommer teamet och ger mig smärtstillande injektion och kopplar upp mig på ett konstant flöde. Fy vad det ger dåliga vibbar från cellgiftsbehandlingen i Frankrike att gå med denna, men ta i trä så har smärtorna minskat i alla fall.
Blir så jäkla ledsen. Jag och Alma skulle ju ha myshelg och Daniel skulle vara med på Morgans svensexa i Göteborg.
Jaja, det viktigaste är i alla fall att de här värsta smärtorna nu försvinner och sen hoppas jag att jag snart får skriva ett sånt där inlägg igen där jag är glad och tacksam!
Tusen tusen tack för alla kommentarer på mitt "tankeinlägg"! Så himla gulligt av er ❤.
Kommentarer
Postat av: Emma S
❤❤ tänker på dig! Det kommer nya, bättre dagar alldeles snart. Kram
Postat av: Kristin
Kramar i mängder till dig o er!
Postat av: Kerstin Sjöblom
Anna, det kommer bättre dagar, men förstår att det är jobbigt nu.
Är det något vi kan hjälpa dig med?
Vi finns om du behöver oss. Kram till er alla.
Postat av: Petra
Neeeej, vad beror detta på? Tänker på dig!
Styrkekramar i massor!
Postat av: Anonym
Hoppas att du mår bättre idag och att det bara var en tillfällig motgång.
Postat av: Unni
Anna, förvirrande av mig att inte skriva i namnet. Det var jag som skrev förra kommentaren.
Trackback
