familjenkenneastrom.blogg.se

När jag sitter i godan ro och äter en förmiddagsknäcke får jag plötsligt syn på en ödla som krälar över golvet! Ääääeee! Fy vad äckligt! Kräldjur är verkligen inte min grej!
Min första tanke är att låtsas som om jag inte sett den men sen tänkte jag verkligen "snart har jag mitt eget hus, då kan jag inte vänta på att pappa ska komma och fixa sånt här!". Sagt och gjort. Jag tog fram en plastburk och fångade ödlan, för att sen släppa ut den i trädgården. Phu. Jag överlevde.
Jag tror jag var 24 år när jag skickade in en ansökan till Robinson. Jag ville verkligen vara med där. Efter dagens lilla ödlejakt inser jag att det nog var bra att jag inte kom med...